Termin 8

I ett tidigare inlägg skrev jag att jag skulle skriva examensarbete den här terminen (eftersom jag kan tillgodoräkna mig en termin), men jag fick ändra planen.

Jag insåg att jag inte är redo att börja skriva examensarbete än. Det kändes inte som rätt tid. Jag har bestämt mig för att läsa fler fördjupningskurser den här terminen och skriva examensarbete i höst istället. Jag ställer in att hoppa över en termin, helt enkelt!

Som tur var, fanns det platser kvar i några fördjupningskurser (som låter intressanta) trots sen anmälan. Stort tack till studievägledaren som hjälpte mig med detta!

Under första halvan av vårterminen läser jag Comparative European Legal History. Det är en fördjupningskurs på engelska, och mer än två tredjedelar av klasskamraterna är utbytestudenter. Det är uppfriskande!

Näst sista terminen!

Det går bra med mina studier och jag läser fördjupningskurser den här terminen.

Ja, jag har klarat alla kurser från grundnivå (T1-T6), med hyfsade betyg utan att kugga någonsin!

På juristprogrammet vid Lunds universitet skriver man kandidatuppsats på 15 hp under andra halvan av termin 6. Jag tyckte mycket om civilprocessrätt som jag läste på termin 5, så jag valde ett ämne i det. Min kandidatuppsats heter ”Påståendedoktrin i svensk skiljeforfaranderätt” och jag fick AB för den. Väldigt nöjd.

Ett tips för de som skriver uppsats är att kolla Justitiedepartementets förslag på uppsatsämnen. Det går ibland att googla fram, eller man kan maila dem och begära en kopia också.

Den här terminen är min sjunde termin på Juridicum. Men jag brukar säga att jag läser termin 8, eftersom jag ska tillgodoräkna mig en termin (som kallas för ”den fria terminen”) med kurser som jag läst tidigare. Jag ska alltså hoppa över en termin och skriver examensarbete redan nästa termin!

Under första halvan i HT17 praktiserade jag på en advokatbyrå och arbetade med affärsjuridik. Det var jätteroligt och lärorikt! Och så skönt att man inte behövde plugga hemma. Jag har blivit sugen på att börja arbeta. Jag gjorde praktiken inom ramen för en fördjupningskurs och fick 15 hp.

Just nu läser jag kursen ”Kollektiv arbetsrätt”. Vi har ett förhandlingsspel nästa vecka och det känns spännande!

Bibliotek på Juridicum i Lund

Full poäng!

Det är länge sedan jag skrev sist. Det går bra med studierna!

Jag skrev en uppsats för T4 i maj, ca. 10 sidor om lisensjakt på varg, och jag fick full poäng (20 av 20)! Jag är jätteglad för det! 

Nu pluggar jag för skatterättstentan i övermorgon. Jag skippade den ordinarie tentan i maj, för att det blev lite för mycket med spexföreställningar och förkylningar. Det känns ganska bra nu så jag kommer nog klara tentan:-) Efter tentan har jag lite sommarlov kvar!

T5 börjar om knappt två veckor. Det kommer bli spännande!

Åhléns i Lund har flyttat!

Åhléns i Lund har flyttat till en större lokal och just haft invigning förra veckan (1/30).

Det är mycket finare än förut och dessutom har de rulltrappor på det nya stället! 

För mig som är van vid stora varuhus i Japan, kändes förra Åhléns inte alls som ett varuhus, men nu känner jag "varuhuskänslan". Jag tycker om den nya lokalen.

Nu säljer de Muji-varor i butiken i Lund också. Muji är ett japanskt märke.

Den nya lokalen är närmare Juridicum. Det har blivit lättare för mig att gå förbi efter lektioner.

Alte Kamereren spelade på invigningen. Jag kunde tyvärr inte vara med, men det såg ut så här!

Jul och nyår

Vi firade jul i Stockholm hos min mans släkt. Den här gången åkte vår katt Rudolf med.

Vi skaffade en ny transportbur med hjul för att han blivit stor! Han verkar trivas med sin nya bur.

Rudolf var ganska avslappnad i Stockholm.

Min svärmor har två katter, Irma och Tintin, så vi undrade hur det skulle gå med katterna. Det gick ganska bra. Irma och Tintin tyckte så klart inte om att Rudolf var där, men de tolererade det och det blev inte något kattbråk som jag oroade mig för.

Rudolf och Irma tittar på varandra.

Tintin och Irma observerar Rudolf.

Jag tackar Jenny, min svärmor för att hon lät oss ta med Rudolf och ordnade saker åt honom!

På julafton och juldagen åt vi middag med släktingar och det var jättetrevligt. 

På julafton.

Många frågar ifall vi firar jul i Japan och i så fall hur. 

I Japan firar vi inte jul på samma sätt som i Sverige, eftersom det inte finns så mycket kristendom i Japan. Men folk firar jul i alla fall, som ett slags event – för par. Man firar inte jul med sin familj utan det är en dating-högtid. Och det är mycket reklam för julklappar. Japans jul är påverkad mycket av USA.

Nyår är det tvärtom. Man firar nyår med sin familj i Japan. 

I år firade vi nyår i Skåne med kompisar. 

Jag hade kimono på mig i början av året för att det kan man ha i Japan vid nyår.

Det är jag.

Med min man Erik.

Hoppas att det blir ett trevligt och lyckligt år!

2015: 70 år efter atombomben, väcks oro för Japans demokrati och rättsäkerhet.

Följande är en artikel som jag skrev för Juridiska Föreningens tidning "Dissidenten".

I år är det 70 år sedan världens första atombomber fälldes över Hiroshima och Nagasaki. Medan många önskar fred på jorden, har Japans regering genomfört lagändringar som påverkar statens säkerhet och pacifistiska hållning. Detta trots att många erkända juridiska forskare påpekat att dessa ändringar strider mot artikel 9 i konstitutionen. Lagändringarna möjliggör för Japan att genomföra militära operationer i stridshandlingar utomlands, för första gången sedan andra världskriget.

Det är oroväckande att Japans regering lägger så låg vikt vid rättssäkerhet. För att motivera den kontroversiella lagändringen, som görs utan någon konstitutionsändring, valde regeringen att ”omtolka” konstitutionen. Det är en långtgående tolkning av konstitutionen, vilket kritiserats av många juridiska specialister.

Fredsmonumentet (Atomic Bomb Dome), Hiroshima

Artikel 9 i konstitutionen innehåller regeln om ”krigsförbud”.  Den lyder så här:

Aspiring sincerely to an international peace based on justice and order, the Japanese people forever renounce war as a sovereign right of the nation and the threat or use of force as means of settling international disputes.
In order to accomplish the aim of the preceding paragraph, land, sea, and air forces, as well as other war potential, will never be maintained. The right of belligerency of the state will not be recognized.

Enligt artikel 9 får Japan inte ha krigspotential, det vill säga en armé. Detta har tidigare regeringar tolkat som att artikel 9 inte förbjuder användning av militärmakt för försvar av landets eget territorium. Därför infördes så kallade självförsvarsstyrkor. Däremot hade regeringen under lång tid sagt att konstitutionen förbjuder Japan att använda militär för att försvara allierade. Denna tolkning har alltid varit omdiskuterad.

Vid lagändringarna oktober 2015 ändrades denna långvariga tolkning av artikel 9. Omtolkningen innebär att artikel 9 inte förbjuder självförsvarsstyrkor att utöva militära operationer för att försvara allierade.

Under utredningen anlitade regeringen tre specialister i konstitutionell rätt för att höra deras åsikter.  Samtliga påpekade att förslaget strider mot konstitutionen, men regeringen fortsatte påstå att det är grundlagsenligt.

Sedan ändringsförslaget kom, har hundratals juridiska forskare, samt Japans advokatsamfund, kritiserat att lagförslagen strider mot konstitutionen och inte bör införas. Det påpekas också att lagförslagen innehåller otydliga uttryck och därmed ger för stort tolkningsutrymme. (Se faktaruta).

Tyvärr har det inte diskuterats tillräckligt ifall lagändringarna strider mot grundlagen i både parlamenten och i medier. Diskussionen handlar mest om huruvida lagändringarna i sig är nödvändiga och om de är bra eller inte. Det gäller också diskussionerna i olika medier på både engelska och svenska.

Även om lagändringarna vore nödvändiga, bör man inte införa lagar som strider mot konstitutionen. Regeringen borde ha haft en folkomröstning för att ändra konstitutionen istället för att omtolka den med lagförändringar, så att det blir demokratiskt. Att politikerna kan tolka grundlagar fritt innebär att det snarare är ”rule of man” än ”rule of law”. I Japan finns det ingen författningsdomstol som kan hindra grundlagsöverträdelser.

Utöver grundrättsliga problem finns det även praktiska. De styrkor som eventuellt skickas utomlands, räknas fortfarande inte officiellt som soldater, vilket komplicerar mycket för den enskilda individen, då de inte omfattas av krigslagar i internationella sammanhang.

Children's Peace Monument, Hiroshima Peace Memorial Park

Fakta:
Lagändringarna i oktober 2015 omfattar ändringar av 10 olika lagar, bland annat de så kallade Självförsvarsstyrkorslagen, Peace keeping operations-lagen, ”Beväpnad attack-lagen”, ”Lagen om händelser med stort inflytande” och så vidare, samt införande av en ny lag om internationella fredsoperationer.

Japans parlament består av två kammare. Mer än 2/3 i underhuset och mer än hälften i överhuset, är från regeringspartierna (Liberal demokraterna och Komento). 300 av 480 ledamoter i underhuset väljs i majoritetsval i enmansvalkretsar, vilket ofta leder till att starka majoriteter bildas i parlamenten och att regeringen därmed har starkt underlag. Resterande 80 ledamoter väljs i ett proportionellt valsystem.

Jag avslutar inlägget med bilder från Hirsohima. Staden är helt fri från atombombens skador nu, och är en av Japans största städer.

Hiroshima Peace Memorial Museum

Flame of Peace

Hur staden såg ut då

Hondori (Huvudgatan i Hiroshima)

Arbetskulturen i Japan

Förra terminen skrev jag en artikel om arbetskulturen i Japan för kårens tidning. Följande är vad jag skrev för tidningen: (inte exakt samma som i tidning)

Att börja jobba direkt efter examen, är som att börja i skolan igen. Alla ”nybakade” börjar i princip samtidigt i april och får först träning och utbildning som arbetsgivaren ordnar. På många traditionella företag som banker, hålls utbildningen i mer än en månad och det är ganska intensivt. Under den här tiden lär sig alla nyanställda både praktiska saker och den etik som behövs i arbetet. 

Träningsprogrammen innehåller ofta aktiviteter som ska öka känslan av tillhörighet och enighet bland de anställda. På en bank där jag jobbade, hade vi roddträning, bergsbestigning och disciplinträning (vi marscherade i formation) under vår utbildning. Vi behövde dessutom öva på att läsa upp ”10 hälsningar”, vilket var uttryck som man bör använda till sina kunder för att visa artighet, till exempel: ”välkommen”, ”ursäkta oss för att ni fick vänta mycket” och så vidare. Kritiskt tänkande behövs inte under denna period– man ska helst inte ifrågasätta eller kritisera arbetsgivarens krav. Nästan som en slags hjärntvättning. 

Men det är inte bara tuffa saker på träningen. Under denna intensiva period har man stor chans att träffa nya många kompisar, som samtidigt är dina kollegor. Det är vanligt att folk som börjat samtidigt på ett jobb, träffas då och då, precis som man träffar sina gamla klasskamrater. 

Efter tränings-/utbildningsperioden får man äntligen gå ut i arbetslivet. Ett arbetsliv där hierarki och harmoni betonas mycket. Nya, yngre anställda förväntas vara ödmjuka. 

Mitt kontor hade traditionen att första- och andraårsanställda ska komma tidigt på morgonen innan ordinarie arbetstid och städa både utanför och inne i kontoret. Det fanns redan anställda som var ansvariga för städningen, men det sades att det ser bra ut för kunderna om banktjänstemän också städar. Och att man bör bidra till sin arbetsplats utanför jobbet om man är oerfaren på jobbet. 

Utöver den hierarki som är baserad på chefskap, måste man respektera hierarkin baserad på ålder och hur länge någon har jobbat. När man är ute på krogen med sina kollegor och chefer, ska de som är längst ner i hierarkin sköta beställningar och servering. Dessutom ska man servera öl åt sina chefer. Det är ett sätt att hälsa och visa artighet. 

Privatlivet är inte alls lika viktigt som i Sverige. Det krävs att man anpassar sig till sitt arbete. Det anses att man bör prioritera jobb och sociala aktiviteter som är knutna till arbetsplatsen, även utanför arbetstid, som att delta i volleybolltävlingar och gå på ölrundor, framför sitt privatliv. Man har inte så mycket ledighet heller. Längsta semesterperioden brukar vara en till två veckor, beroende på arbetsplats. 

Det är inte säkert att man får bestämma var man jobbar. I Japan är det ofta arbetsgivaren som bestämmer vilken ort man jobbar på. Ju större företaget är och ju mer ambitiös man är, desto större är risken att man blir tvingad att flytta någon annanstans än där man bor. Det är oförutsebart när man måste flytta och därför är det svårt att planera sitt liv. Många kvinnor har därför gett upp tanken på att få en högre position i arbetet, och nöjer sig istället med assistent-liknande jobb eller timanställningar för att slippa flyttas av sin arbetsgivare. 

I takt med att Japan blir mer internationaliserat och modernt, har arbetskulturen börjat ändrats. Men det går långsamt och jag tror att de ovannämnda aspekterna fortsätter att finnas, åtminstone ett tag till.