2015: 70 år efter atombomben, väcks oro för Japans demokrati och rättsäkerhet.

Följande är en artikel som jag skrev för Juridiska Föreningens tidning "Dissidenten".

I år är det 70 år sedan världens första atombomber fälldes över Hiroshima och Nagasaki. Medan många önskar fred på jorden, har Japans regering genomfört lagändringar som påverkar statens säkerhet och pacifistiska hållning. Detta trots att många erkända juridiska forskare påpekat att dessa ändringar strider mot artikel 9 i konstitutionen. Lagändringarna möjliggör för Japan att genomföra militära operationer i stridshandlingar utomlands, för första gången sedan andra världskriget.

Det är oroväckande att Japans regering lägger så låg vikt vid rättssäkerhet. För att motivera den kontroversiella lagändringen, som görs utan någon konstitutionsändring, valde regeringen att ”omtolka” konstitutionen. Det är en långtgående tolkning av konstitutionen, vilket kritiserats av många juridiska specialister.

Fredsmonumentet (Atomic Bomb Dome), Hiroshima

Artikel 9 i konstitutionen innehåller regeln om ”krigsförbud”.  Den lyder så här:

Aspiring sincerely to an international peace based on justice and order, the Japanese people forever renounce war as a sovereign right of the nation and the threat or use of force as means of settling international disputes.
In order to accomplish the aim of the preceding paragraph, land, sea, and air forces, as well as other war potential, will never be maintained. The right of belligerency of the state will not be recognized.

Enligt artikel 9 får Japan inte ha krigspotential, det vill säga en armé. Detta har tidigare regeringar tolkat som att artikel 9 inte förbjuder användning av militärmakt för försvar av landets eget territorium. Därför infördes så kallade självförsvarsstyrkor. Däremot hade regeringen under lång tid sagt att konstitutionen förbjuder Japan att använda militär för att försvara allierade. Denna tolkning har alltid varit omdiskuterad.

Vid lagändringarna oktober 2015 ändrades denna långvariga tolkning av artikel 9. Omtolkningen innebär att artikel 9 inte förbjuder självförsvarsstyrkor att utöva militära operationer för att försvara allierade.

Under utredningen anlitade regeringen tre specialister i konstitutionell rätt för att höra deras åsikter.  Samtliga påpekade att förslaget strider mot konstitutionen, men regeringen fortsatte påstå att det är grundlagsenligt.

Sedan ändringsförslaget kom, har hundratals juridiska forskare, samt Japans advokatsamfund, kritiserat att lagförslagen strider mot konstitutionen och inte bör införas. Det påpekas också att lagförslagen innehåller otydliga uttryck och därmed ger för stort tolkningsutrymme. (Se faktaruta).

Tyvärr har det inte diskuterats tillräckligt ifall lagändringarna strider mot grundlagen i både parlamenten och i medier. Diskussionen handlar mest om huruvida lagändringarna i sig är nödvändiga och om de är bra eller inte. Det gäller också diskussionerna i olika medier på både engelska och svenska.

Även om lagändringarna vore nödvändiga, bör man inte införa lagar som strider mot konstitutionen. Regeringen borde ha haft en folkomröstning för att ändra konstitutionen istället för att omtolka den med lagförändringar, så att det blir demokratiskt. Att politikerna kan tolka grundlagar fritt innebär att det snarare är ”rule of man” än ”rule of law”. I Japan finns det ingen författningsdomstol som kan hindra grundlagsöverträdelser.

Utöver grundrättsliga problem finns det även praktiska. De styrkor som eventuellt skickas utomlands, räknas fortfarande inte officiellt som soldater, vilket komplicerar mycket för den enskilda individen, då de inte omfattas av krigslagar i internationella sammanhang.

Children's Peace Monument, Hiroshima Peace Memorial Park

Fakta:
Lagändringarna i oktober 2015 omfattar ändringar av 10 olika lagar, bland annat de så kallade Självförsvarsstyrkorslagen, Peace keeping operations-lagen, ”Beväpnad attack-lagen”, ”Lagen om händelser med stort inflytande” och så vidare, samt införande av en ny lag om internationella fredsoperationer.

Japans parlament består av två kammare. Mer än 2/3 i underhuset och mer än hälften i överhuset, är från regeringspartierna (Liberal demokraterna och Komento). 300 av 480 ledamoter i underhuset väljs i majoritetsval i enmansvalkretsar, vilket ofta leder till att starka majoriteter bildas i parlamenten och att regeringen därmed har starkt underlag. Resterande 80 ledamoter väljs i ett proportionellt valsystem.

Jag avslutar inlägget med bilder från Hirsohima. Staden är helt fri från atombombens skador nu, och är en av Japans största städer.

Hiroshima Peace Memorial Museum

Flame of Peace

Hur staden såg ut då

Hondori (Huvudgatan i Hiroshima)

Arbetskulturen i Japan

Förra terminen skrev jag en artikel om arbetskulturen i Japan för kårens tidning. Följande är vad jag skrev för tidningen: (inte exakt samma som i tidning)

Att börja jobba direkt efter examen, är som att börja i skolan igen. Alla ”nybakade” börjar i princip samtidigt i april och får först träning och utbildning som arbetsgivaren ordnar. På många traditionella företag som banker, hålls utbildningen i mer än en månad och det är ganska intensivt. Under den här tiden lär sig alla nyanställda både praktiska saker och den etik som behövs i arbetet. 

Träningsprogrammen innehåller ofta aktiviteter som ska öka känslan av tillhörighet och enighet bland de anställda. På en bank där jag jobbade, hade vi roddträning, bergsbestigning och disciplinträning (vi marscherade i formation) under vår utbildning. Vi behövde dessutom öva på att läsa upp ”10 hälsningar”, vilket var uttryck som man bör använda till sina kunder för att visa artighet, till exempel: ”välkommen”, ”ursäkta oss för att ni fick vänta mycket” och så vidare. Kritiskt tänkande behövs inte under denna period– man ska helst inte ifrågasätta eller kritisera arbetsgivarens krav. Nästan som en slags hjärntvättning. 

Men det är inte bara tuffa saker på träningen. Under denna intensiva period har man stor chans att träffa nya många kompisar, som samtidigt är dina kollegor. Det är vanligt att folk som börjat samtidigt på ett jobb, träffas då och då, precis som man träffar sina gamla klasskamrater. 

Efter tränings-/utbildningsperioden får man äntligen gå ut i arbetslivet. Ett arbetsliv där hierarki och harmoni betonas mycket. Nya, yngre anställda förväntas vara ödmjuka. 

Mitt kontor hade traditionen att första- och andraårsanställda ska komma tidigt på morgonen innan ordinarie arbetstid och städa både utanför och inne i kontoret. Det fanns redan anställda som var ansvariga för städningen, men det sades att det ser bra ut för kunderna om banktjänstemän också städar. Och att man bör bidra till sin arbetsplats utanför jobbet om man är oerfaren på jobbet. 

Utöver den hierarki som är baserad på chefskap, måste man respektera hierarkin baserad på ålder och hur länge någon har jobbat. När man är ute på krogen med sina kollegor och chefer, ska de som är längst ner i hierarkin sköta beställningar och servering. Dessutom ska man servera öl åt sina chefer. Det är ett sätt att hälsa och visa artighet. 

Privatlivet är inte alls lika viktigt som i Sverige. Det krävs att man anpassar sig till sitt arbete. Det anses att man bör prioritera jobb och sociala aktiviteter som är knutna till arbetsplatsen, även utanför arbetstid, som att delta i volleybolltävlingar och gå på ölrundor, framför sitt privatliv. Man har inte så mycket ledighet heller. Längsta semesterperioden brukar vara en till två veckor, beroende på arbetsplats. 

Det är inte säkert att man får bestämma var man jobbar. I Japan är det ofta arbetsgivaren som bestämmer vilken ort man jobbar på. Ju större företaget är och ju mer ambitiös man är, desto större är risken att man blir tvingad att flytta någon annanstans än där man bor. Det är oförutsebart när man måste flytta och därför är det svårt att planera sitt liv. Många kvinnor har därför gett upp tanken på att få en högre position i arbetet, och nöjer sig istället med assistent-liknande jobb eller timanställningar för att slippa flyttas av sin arbetsgivare. 

I takt med att Japan blir mer internationaliserat och modernt, har arbetskulturen börjat ändrats. Men det går långsamt och jag tror att de ovannämnda aspekterna fortsätter att finnas, åtminstone ett tag till.

T3 första kursen

Termin 3 har börjat för mer än en månad sedan. Nu läser vi den första delkursen "Associationsrätt och konkurrensrätt".

Kurslitteratur:(känns lagom mycket jamfört med T2)

Vi har tentamen om drygt en vecka. Jag har ganska ofta varit trött den här terminen, och det känns som att jag inte pluggat tillräckligt (än). 

Jag hoppas verkligen att jag klarar tentan, annars blir det jobbigt i november!

Sommarlov

Nu har det gått ett tag sedan jag skrev något inlägg. Tiden går så fort!

Jag klarade väggen (dvs. termin 2) med mittenbetyg! Vi hade en ganska omfattande sluttentamen (6 timmar!) i början av juni. Jag pluggade jättemycket inför tentan. Vad skönt att ha sommarlov utan omtenta eller läxa!

Jag åkte och hälsade på min familj i Japan i juni. 

I juli åkte jag och min man till Spanien. Det har redan gått 3 år sedan vi hade bröllopet, men vi ser resan som vår bröllopsresa. Det var jättetrevligt. 

Nu är jag tillbaka i Lund igen. Jag ska försätta njuta av mitt sommarlov!

Min första artikel i kårens tidning

Min första artikel i kårens tidning har publicerats!

Jag skrev om hur det kom sig att jag läser till svensk jurist, hur det var att flytta till ett nytt land, hur det är att läsa juridik på sitt tredje språk och så vidare. 

Det var roligt att få kommentarer från andra studenter. Jag vill gärna fortsätta skriva, men jag är inte helt säker om jag hinner skriva till nästa produktion. Jag får se. Jag vill inte riktigt försvinna från tidningen direkt efter jag skrivit om mig själv (jag vill inte att folk tror att jag är narcissist).

Jag har ideér, problemet är om jag har tid.

När man börjar bli som en typisk juriststudent

Jag skrev hemtenta i allmän avtalsrätt för tre veckor sedan och fick besked igår.

Jag blev godkänd, fick 7 av 10 poäng (minst 5 p krävdes för godkänt resultat). 

Det är ungefär genomsnittet för alla som blev godkända. Jag blev lättad att jag klarade tentan och det drogs inte poäng på grund av språkliga fel, men jag är inte glad. Det låter kanske konstigt för att 7 av 10 inte är så dåligt. Men det verkar som att jag börjar bli som en typisk juriststudent. Det känns som jag borde kunna skriva lite bättre. 

Det var sant att det finns stress för betyg i juristutbilning. Även om man inte satsar på att sitta i ting eller få jobb på en stor advokatbyrå, vill man ändå få bra betyg som möjligt.    

Innan hemtentan hade vi inte lektion på en vecka, så jag pluggade mycket hemma. De sista två dagarna innan tentan pluggade jag mest. Jag märkte att det inte var en så bra idé att klämma in så mycket de sista dagarna. Jag blev nervös och pluggade till och med i drömmen. Hemtentan gick bra men jag blev trött, och jag har varit trött i tre veckor nu. Det beror inte bara på tentapluggandet, för att jag gjorde en massa andra saker också, men jag måste tänka mer på hur jag lägger pluggandet jämt. 

Efter allmän avtalsrätt läste vi särskild avtalsrätt. Läraren i särskild avtalsrätt pratar grov skånska, vilket var lite jobbigt för mig. Men det verkar som andra studenter tyckte det var ganska svårt för dem också. Nu börjar vi läsa ersättningsrätt. 

Det är mycket, men det är intressant. 

Termin 2

Tre veckor har gått sedan termin 2 började.

Vi läser allmän förmögenhetsrätt under termin 2. Vi börjar med avtalsrätt, och fortsätter med skadeståndsrätt, försäkringsrätt, fordringsrätt, marknadsföringsrätt, immaterialrätt, sakrätt och obeståndsrätt.

För mig som är ex-banktjänsteman, låter det jättespännande att läsa dessa ämnen!

Vi har många kursböcker denna termin.

Utöver de som syns på bilden, har vi en till kursbok och flera kompendier inklusive rättsfallssamlingar.

Vi har snart hemtenta i allmän avtalsrätt. Vi kommer få tentafrågor på nätet kl.9 på tentadagen, skriva i word-dokument och lämna in via email kl.18 samma dag.


Fastän termin 2 kallas för väggen och det finns mycket att läsa, trivs jag bra med studierna hittils. Jag ska kämpa på att kommer igenom "väggen"!

Första termin, avklarad!

Jag har inte skrivit bloggen ett tag. Om någon undrar hur det går med mina studier, säger jag här:

Jag klarade termin 1!

Vi hade tenta i konstitutionell rätt i början av december. Jag hade bokat resan till Japan på omtentadagen så jag var väldigt orolig över resultatet. Som tur är klarade jag ordinarie tentamen.
För kursen i konstitionell rätt skrev jag en 10-sidors uppsats också. Det gick bra.

Utöver att jag klarade termin 1, fick jag BA (näst högst, eller mittenbetyg). Jag vet att för många ambitiösa juriststudenter är andra betyg än AB (det högsta) inte bra betyg. Men som japan som har bott i Sverige i bara 3 år är jag glad över mitt betyg :)

Termin 2 kallas för "väggen" för någon anledning. Många säger att det beror nog på att det kommer upp massor med nya saker i termin 2. Vi läser allmän förmögenhetsrätt. Mina studier fortsätter.