2015: 70 år efter atombomben, väcks oro för Japans demokrati och rättsäkerhet.

Följande är en artikel som jag skrev för Juridiska Föreningens tidning "Dissidenten".

I år är det 70 år sedan världens första atombomber fälldes över Hiroshima och Nagasaki. Medan många önskar fred på jorden, har Japans regering genomfört lagändringar som påverkar statens säkerhet och pacifistiska hållning. Detta trots att många erkända juridiska forskare påpekat att dessa ändringar strider mot artikel 9 i konstitutionen. Lagändringarna möjliggör för Japan att genomföra militära operationer i stridshandlingar utomlands, för första gången sedan andra världskriget.

Det är oroväckande att Japans regering lägger så låg vikt vid rättssäkerhet. För att motivera den kontroversiella lagändringen, som görs utan någon konstitutionsändring, valde regeringen att ”omtolka” konstitutionen. Det är en långtgående tolkning av konstitutionen, vilket kritiserats av många juridiska specialister.

Fredsmonumentet (Atomic Bomb Dome), Hiroshima

Artikel 9 i konstitutionen innehåller regeln om ”krigsförbud”.  Den lyder så här:

Aspiring sincerely to an international peace based on justice and order, the Japanese people forever renounce war as a sovereign right of the nation and the threat or use of force as means of settling international disputes.
In order to accomplish the aim of the preceding paragraph, land, sea, and air forces, as well as other war potential, will never be maintained. The right of belligerency of the state will not be recognized.

Enligt artikel 9 får Japan inte ha krigspotential, det vill säga en armé. Detta har tidigare regeringar tolkat som att artikel 9 inte förbjuder användning av militärmakt för försvar av landets eget territorium. Därför infördes så kallade självförsvarsstyrkor. Däremot hade regeringen under lång tid sagt att konstitutionen förbjuder Japan att använda militär för att försvara allierade. Denna tolkning har alltid varit omdiskuterad.

Vid lagändringarna oktober 2015 ändrades denna långvariga tolkning av artikel 9. Omtolkningen innebär att artikel 9 inte förbjuder självförsvarsstyrkor att utöva militära operationer för att försvara allierade.

Under utredningen anlitade regeringen tre specialister i konstitutionell rätt för att höra deras åsikter.  Samtliga påpekade att förslaget strider mot konstitutionen, men regeringen fortsatte påstå att det är grundlagsenligt.

Sedan ändringsförslaget kom, har hundratals juridiska forskare, samt Japans advokatsamfund, kritiserat att lagförslagen strider mot konstitutionen och inte bör införas. Det påpekas också att lagförslagen innehåller otydliga uttryck och därmed ger för stort tolkningsutrymme. (Se faktaruta).

Tyvärr har det inte diskuterats tillräckligt ifall lagändringarna strider mot grundlagen i både parlamenten och i medier. Diskussionen handlar mest om huruvida lagändringarna i sig är nödvändiga och om de är bra eller inte. Det gäller också diskussionerna i olika medier på både engelska och svenska.

Även om lagändringarna vore nödvändiga, bör man inte införa lagar som strider mot konstitutionen. Regeringen borde ha haft en folkomröstning för att ändra konstitutionen istället för att omtolka den med lagförändringar, så att det blir demokratiskt. Att politikerna kan tolka grundlagar fritt innebär att det snarare är ”rule of man” än ”rule of law”. I Japan finns det ingen författningsdomstol som kan hindra grundlagsöverträdelser.

Utöver grundrättsliga problem finns det även praktiska. De styrkor som eventuellt skickas utomlands, räknas fortfarande inte officiellt som soldater, vilket komplicerar mycket för den enskilda individen, då de inte omfattas av krigslagar i internationella sammanhang.

Children's Peace Monument, Hiroshima Peace Memorial Park

Fakta:
Lagändringarna i oktober 2015 omfattar ändringar av 10 olika lagar, bland annat de så kallade Självförsvarsstyrkorslagen, Peace keeping operations-lagen, ”Beväpnad attack-lagen”, ”Lagen om händelser med stort inflytande” och så vidare, samt införande av en ny lag om internationella fredsoperationer.

Japans parlament består av två kammare. Mer än 2/3 i underhuset och mer än hälften i överhuset, är från regeringspartierna (Liberal demokraterna och Komento). 300 av 480 ledamoter i underhuset väljs i majoritetsval i enmansvalkretsar, vilket ofta leder till att starka majoriteter bildas i parlamenten och att regeringen därmed har starkt underlag. Resterande 80 ledamoter väljs i ett proportionellt valsystem.

Jag avslutar inlägget med bilder från Hirsohima. Staden är helt fri från atombombens skador nu, och är en av Japans största städer.

Hiroshima Peace Memorial Museum

Flame of Peace

Hur staden såg ut då

Hondori (Huvudgatan i Hiroshima)